Toscead betweox fadungum "Nīƿe Sǣland"

Fram Wikipǣdian
Content deleted Content added
EmausBot (motung | forðunga)
ly r2.7.2+) (Robot: Modifying tl:New Zealand to tl:Bagong Selanda
ly r2.7.3) (Robot: Modifying tl:Bagong Selanda to tl:New Zealand
Líne 352: Líne 352:
[[th:ประเทศนิวซีแลนด์]]
[[th:ประเทศนิวซีแลนด์]]
[[tk:Täze Zelandiýa]]
[[tk:Täze Zelandiýa]]
[[tl:Bagong Selanda]]
[[tl:New Zealand]]
[[tpi:Niu Silan]]
[[tpi:Niu Silan]]
[[tr:Yeni Zelanda]]
[[tr:Yeni Zelanda]]

Edniwung fram 11:07, 18 Se Æfterra Gēola 2013

[ gw ] [ ȝƿ ]

Nīƿe Sǣland is rīce standende on tƿǣm micelum īeȝum and fela læssena īeȝa in þǣm sūþƿesternan dǣle Sericus Ȝarsecȝes. In þǣre Māoriscum sprǣce is Nīƿe Sǣland Aotearoa ȝehāten, þe in Māorisce seȝþ "Land þæs Lanȝan, Hƿītan Ƿolcnes".

Nīƿe Sǣland hæfþ þeȝnhād for þǣm ūtƿeardþinȝum þāra selfƿealdendena landa:

Ēac befēhþ þæt rīce ānne ūtƿeardne landscipe:

Nīƿe Sǣland
Aotearoa
Cumbol Nīƿes Sǣlandes Nīƿe Sǣland - Ƿǣpnu
(Ȝehende)
Þēodlic cƿide: Nān. Fyrn "Onƿard"
Ambihtlica sprǣca Nīƿe Enȝlisc, Māƿrisc, Nīƿsǣlandisc Tācna Ȝereord
Hēafodstōl Ƿellinȝatun
Mǣst burȝ Aucland
Cƿēn Elisabeþ II
Ȝemǣne Ȝereca Sir Anand Satyanand
Forma Þeȝn John Key
Mearc
- Ȝetæl
- % ƿæter
Mǣþ 73de
268,680 km²
Unhefiȝ
Lēodrǣden
- Ȝetæl (þæs 2004 ȝēares)
- Þiccness
Mǣþ 120ðe
4,061,300

15/km²
Selfdōm
- Tælmearc
Fram þǣm Ȝeāndan Cynerīce
Hāliȝmōnaðes 26 dæȝ þæs 1907 ȝēares
ȜDP (PPP)
- Ȝetæl (þæs 2003 ȝēares)
- ȜDP ǣlces menn
Mǣþ 45te
$85.26 þūsend þūsenda þūsenda
$21,600
Feohtācn Nīƿsǣlandisc dolere (NZD)
Tīdȝyrtlas UTC +12 NZST
UTC +13 NZDT (fram Ƿinterfylleðe oþ Hrēþmōnaþ)


Understand þæt þā Cethāmīeȝa sind 45um stundinclum fore Nīƿes Sǣlandes tīman

Rīcisce antefnas God Defend Neƿ Zealand
God Save the Queen
Rīcisc blōstma Cohƿai
Hīehst hēafod .nz
Hātunȝe rūnƿord +64

Scortnes

On Nīƿes Sælandes fēoƿer þūsende þūsenda manna, fornēan þrēo þūsendu þūsenda ƿuniaþ on þǣre Norþīeȝe and ān þūsend þūsenda manna on þǣre Sūþīeȝe. Þās īeȝa sind onȝemanȝ þǣm brādostum in þǣre ƿorulde and þæt land ætsamne is ȝelīc þǣm Bryttiscum Īeȝum oþþe Coloradorīce. Mid Aotearoa, Māorisc nama tō Nīƿum Sælande ƿæs Niu Tireni, se is of þǣm Enȝliscan naman.

Ōðra īeȝa habbaþ sƿīðe fēaƿran lēodas and sƿīðe læssan landbrǣdu. Þā hēafodlicostan þisra īeȝlanda sindon:

  • Steƿartīeȝ (besūþan þǣre Sūþīeȝe), sēo þridde īeȝ landes ȝēapes mid hēafodrīme þe is fōrnēan 400 onƿuniendas.
  • Ƿaihekeīeȝ, īeȝ on Auclandes Haurakiflēote, and, mid fornēan 7,000 lēodum (mid maniȝum mārum sumere), sēo þridde īeȝ on Nīƿum Sǣlande þurh hēafodrīm.
  • Ȝrēatclūstorīeȝ, beēastan þǣm Haurakiflēote
  • þā Cethāmīeȝa, ūtlicȝende þrēat īeȝa mid hēafodrīme þe is fornēan 750.

Stedas in Nīƿum Sǣlande

Stǣr

Nīƿe Sǣland is ān beotƿeox þǣm nīƿnost ȝesetedum ȝrēatum landum. Polynesisce ȝesettendas tōcōmon ȝelīce sumum sīman betƿeox 500 and 1300 AD, and staðolodon þā inlendiscan Māoriscan līfƿīsan.

Se forma þāra Europeƿare þe sind ȝecūþ cuman tō Nīƿum Sǣlande ƿǣron fram Abele Janszoone Tasmane ȝelǣd, þe oferseȝlode tō þǣm ƿestan sǣȝemǣre þāra Sūðernena and Norþernena ieȝa on þǣm 1642. ȝēare. Þā Niðerleniscan ƿēndon þæt hit ān land ƿǣre þe hī nemnedon Staaten Landt. Lātor ƿæs hit "Nieuƿ Zeeland" ȝehāten æfter þǣre stōƿe on Batavie þǣr hī ƿǣron staðolodon, þe endebyrdlīce ƿæs ȝehāten æfter heora scīre Sǣlande. On 1769 Hēafodmann James Cook onȝan ƿīdlica hāƿunȝa þāra ieȝa. Þēos fōreēode Europisce hƿælhuntaðas and endlīce hefiȝe Europisce landbūende.

Nīƿe Sǣland ƿearþ Enȝlisc ȝesettunȝ þurh þā Fōreƿearde Ƿaitanȝe of 1840, þe ēac ȝehēt "fulne hēafodmannscipe" (tino ranȝatiratanȝa) þǣm Māoriscum cnēorise Nīƿes Sǣlandes. Oþ þisne tīman þæt efene andȝiet þǣre Fōreƿearde is ȝīet ȝefliten, and hit bītt ȝīet andƿeorc ȝesundrunȝe and unlufe for sumum.

Nīƿe Sǣland ƿearþ ānstandede rīce on þǣm 26þan dæȝe Hāliȝmōnþes, 1907 þurh cyninȝlice hātunȝe. Ful ānstandunȝe ƿæs ȝulden fram þǣm Ȝemōte þæs Ȝeānlǣhtan Rīces mid þǣre Asetnesse Ƿestmynsteres on 1931; hit ƿæs andfanȝen þurh þǣre Asetnesse ȝecorennesse fram þǣm Ȝemōte Nīƿes Sǣlandes on 1947. Þǣræfter hæfþ Nīƿe Sǣland ƿieldende ȝeseted cynerīce inne þǣre Þēodacyneƿīsan.

Ƿealdscipe

Hēafodlic ȝeƿrit: Ƿealdscipe Nīƿes Sǣlandes

Nīƿe Sǣland is ȝesetedcund cynedōm mid ȝemōted folcrīce. Æfter þǣre Nīƿes Sǣlandes Ȝesetednesse Cyninȝlicra Namena (1953), Elisabeþ II Cƿēne is Cƿēne Nīƿes Sǣlandes and is betǣcned tō hēafode rīces fram þǣm Cynespeliende, Anand Satyanand Dēma.

Ȝemōt stent on þǣm ānfealdum Hūse Fōrestandenda, fram þǣm þe þæt lǣstende Hūs mid nēan 20 þeȝnum is ȝeseted. Þǣr nis nān ȝeƿriten ȝesetedness.

Þæt Lǣstende Hūs is fram þǣm Forman Þeȝne, nū John Key of þæs medume drohtbeƿariendan Landþēaƿiscan ƿealdþrēates.

Ȝemǣna ƿealdcēosunȝa sind ȝeƿorht ǣne on ǣlcum þriȝēare; sēo nīƿancumenoste cēosunȝ ƿæs ȝeƿorht on Blōtmōnaðe 2008. Se Hēafodmann þæs Oferstealles ƿæs Helen Clark (hēo ēode tō þǣm Ȝebundnum Þēodnessum and ƿearþ Hēafodmann þæs Ȝeānlǣhtra Þēodnessa Forðunȝe Ƿeorces - Phil Ȝoff is nū Hēafodmann), þe ƿearþ lǣdend þæs Ƿeorclican ƿealdþrēates on æfteran 2006. On þissum daȝum sind seofone ƿealdþrēatas dǣl þæs Hūses Fōrestandenda, þe siþþin 1996 hæfþ ȝeƿorden ȝecoren þurh ƿīsan andefenes fōrestandunȝes þe Mincȝedum Dǣlnimendum Andefen ȝehāten is (oft on Nīƿum Enȝlisce "MMP" ȝehāten).

Rihte ȝeblēod biliþ þǣre Norþīeȝe. Þis biliþ ƿæs ȝefanȝen fram NASAes Terra ƿeȝȝesīðan on þǣm 23 dæȝe Ƿinterfylleðes 2002 ȝēares.
Rihte ȝeblēod biliþ þǣre Sūþīeȝe. Þis biliþ ƿæs ȝefanȝed fram NASAes Terra ƿeȝȝesīðan, on Ƿinterfylleðe 23, 2002.
Rihte ȝeblēod biliþ þæs landes be Auclande on þǣre Norþīeȝe. Aucland is þæt brūnlice dǣl efne on þǣre ƿynstran sīdan þǣm midlene þæs biliðes. Þis biliþ ƿæs ȝefanȝed fram NASAes Terra ƿeȝȝesīðan, on Ƿinterfylleðe 23, 2002.

Nīƿe Sǣland is dǣlnimend þǣre ANZUS borhes fōreƿearde betƿeox Australie, Nīƿum Sǣlande, and þǣm Ȝeānlǣhtum Rīcum American. On 1985 Nīƿe Sǣland forƿeornde tō lǣtenne Ȝeānlǣhtra Rīca motiȝe ȝefēd oþþe motiȝe ƿǣpnded scipu tō inȝanȝenne on his hȳða; þis berēnode þā Ȝeālǣhtan Rīcu tō tōƿendenne his ANZUS borh tō Nīƿum Sǣlandelande on 1986. Nīƿe Sǣland ne hæfþ be laȝe forlǣten þā fōreƿearde.

Nīƿe Sǣland is dǣlnimed þisra eorþƿealdscipiscena þēodnessa:

Dēmunȝ

Nīƿe Sǣland hæfþ Hēah Ȝerēfearn (oþ 1980 ƿæs hit "Supreme Court" ȝehāten (mǣnende "Hīest Ȝerēfearn")) and Ȝerēfearn Ȝesēcednesse (ǣr dǣl þæs Hīestan Ȝerēfearnes), ēac tō underlinȝlicum ȝerēfearnum. Oþ 2004 cūðon ȝesēcednessa fram cēosunȝum þæs Ȝerēfearnes Ȝesēcednesse on þǣm Dēmendum Ȝemōte þæs Ƿitenaȝemōtes on Lundene ȝeseted ƿesan.

On 2003 ƿæs sēo Ȝesetedness þæs Hīestan Ȝerēfearnes ȝeseted, tōƿendende ȝesēcednessa þǣm Ƿitenaȝemōte, þe hæfþ ȝeƿorden ƿyrcende siþþin 2004, and staðoliende Hīehst Ȝerēfearn Nīƿes Sǣlandes on Ƿellinȝtūne.

Nū is se Hēafodmann Dēmunȝe Sian Elias Ƿīfeorl.

Landlaȝu

Þǣr hit ƿæs ǣrost fram Europiscum ȝeseted ƿæs Nīƿe Sǣlande ȝesundrod on scīrum. Þās ƿǣron adilod on 1876 sƿā þæt þæt ƿeald cūðe ƿeorðan hēafodburȝe ȝeseted for sceattlicum intinȝum. Tō ƿæstme þisses hæfþ Nīƿe Sǣland nān ȝesundrodlīce ȝespelod underrīcisc dǣl landes, tō bȳsne scir, rīce oþþe landrīce būtan his stōƿlicum ƿealde. Nā þȳ lǣsÞā ȝāstas þāra scīra ȝīet libbaþ and þǣr is stranȝ feohtunȝ on ȝamenum and þēaƿiscum ƿeorcum.

Siþþin 1876 hæfþ stōƿlic ƿeald ƿealded þā missenlican ȝeardum Nīƿes Sǣlandes. For his ȝesettunȝe stǣre ƿæs Nīƿes Sǣlandes stōƿlic ƿeald ȝeƿorht nēan æfter Brytiscum stōƿlicum ƿealdes ƿīsum, mid ȝecorenum burȝum and fylca ƿitenaȝemōtum. Æfter ȝēarum habbaþ sume þisra ƿitenaȝemōta ȝeþoftod oþþe ȝefēred andƿendunȝa be ȝemǣnre andƿyrdunȝe, and sumu nīƿu ones ƿǣron ȝeseted. On 1989 setede þæt stōƿlice ƿeald on ful nīƿe endebyrdnesse, brūcende þone tƿāendebyrdnessan timber þisra daȝa landscipra ƿitenaȝemōta and landrīca dōma.

Tōdæȝ hæfþ Nīƿe Sǣland 12 ȝearda ƿitenaȝemōtas tō þǣre dihtunȝe landes and farunȝe and 74 landrīca dōmas þā þe dihtaþ strǣta macunȝe, adelsēaþes macunȝe, timbrunȝa andƿyrdunȝa, and ōðru stōƿlicu þinȝ. Þā landrīca dōmas sind 16 burȝa ƿitenaȝemōtas, 57 beȝanȝa ƿitenaȝemōtas, and se Cīthāmīeȝa Ƿitenaȝemōt. Fēoƿer þāra landrīca ƿitenaȝemōta (ān burȝ and þrīe beȝanȝas) and se Cīthāmīeȝa Ƿitenaȝemōt ēac dō þæt ƿeorc landscipes ƿitenaȝemōtes and þæs sind ȝecūþ tō ȝeānlǣhtum dōmum. Landrīca dōma beȝanȝas ne sind sōþlīce underdǣl þāra landscipa ƿitenaȝemōta beȝanȝa, and sume heora ȝemenȝaþ landscipa ƿitenaȝemōta mearca.

Ōðra ȝecorena stōƿlica ƿealdes endebyrdnessa sind burhƿara ƿealdende þrēatas, floȝoðena lēafa ȝyld, beȝanȝa hǣlðe ƿealdende þrēatas, and scole ƿealdende þrēatas ȝyldhealdenda.

Land

Nīƿe Sǣland stent on tƿǣm ȝrēatum īeȝum and missenlicum læssum īeȝum. Sēo Sūþīȝ is sēo mǣste landes brǣdo, and is ȝesundrod andlanȝ hire lanȝnesse be þǣm Sūðernum Alpisum, hƿæs þe hīehst beorȝ is Cōcbeorȝ þe is 3754 metera hēahþu. Þǣr sind 18 beorȝas þe standaþ hīehran þonne 3000 metera on þǣre Sūþīeȝe. Sēo Norþīȝ is læs dūnlendisc þonne sēo Sūþīȝ, ac hire land is ȝeseted be fȳrbeorȝum. Se hīehstan Norþīȝe beorȝ, Ruapehubeorȝ (2797 metera), is ƿyrcende hornlīc fȳrbeorȝ.

Sēo fulle brǣdness þæs landes Nīƿes Sǣlandes, 268,680þm², is hƿæthƿæȝe læsse þonne sēo Iapanes oþþe þāra Brittiscena Īeȝa, and hƿæthƿæȝe māre þonne Coloradorīce on þǣm Ȝeānlǣhtum Rīcum American. Þæt land is māre þonne 1600þm æfter his hēafodlīcan norþnorþēasternan eaxe.

Nīƿe Sǣland is ȝesundrodost eallra landa. Þæt nīehste land, Sūþland, is 2,000þm benorþƿestan Nīƿes Sǣlandes hēafodlīcum īeȝum ofer þǣre Tasmansǣƿe. Þæt ān land besūðan him is Antarctica, and benorðan him sind Nīƿe Caledonia, Ficȝieȝe, and Tonȝa.

Þæt ȝeƿunelīce medumƿeder ȝeond þæt land is mild, oftost fram cōlum ȝeƿedere oþ milde ƿearm ȝeƿeder, and ȝeƿeder selden undersincende under oþþe ȝe 0°C ȝe rīsende ofer 30 °C. Byrdnessa ȝāþ fram ƿǣtum, caldum ȝeƿedere on Sūþlande and þǣm Ƿestriman þǣre Sūþīȝe, þǣr fielþ se mǣsta dǣl Nīƿes Sǣlandes reȝnes, oþ underƿearmȝeardlīc ȝeƿeder on Norþlande. On Ƿellinȝtūne is þæt medume læste ȝeƿeder on ƿintere 5.9 °Ca and þæt medume mǣste ȝeƿeder in sumere 20.3 °Ca.

Landes andƿlita

Nīƿes Sǣlandes land hafaþ unhliden on maniȝum feorrsīene ƿæfersīnum and scēaƿspellum. Hūru Hercules: The Legendary Journeys|Ercol and Xena: Warrior Princess|Xena ƿǣron ȝesett æt Auclande, Heavenly Creatures in Crīstcirican. Peter Jackson ƿorhte Se Hlāford þāra Hrinȝa in missenlicum stōƿum ȝeond þæt land, brūcende þā ānlican and andefne unahodenan landes dǣlas.

Blōtsman and Dēor

For his lanȝan ānlēpnesse fram þǣm ōðrum landum þǣre ƿorulde hæfþ Nīƿe Sǣland unȝeƿunelīce blōtsman and dēor. Oþ þone tōcyme þāra formena manna efne ānum þūsende oþþe tƿǣm þūsendum ȝēara ǣr, eahtiȝ hundtēontiȝoðan dǣlas þæs landes ƿǣron ƿuduland and, būtan tƿǣm cynnum hreaðemūsa, nān sūcdēor fand man ūt þǣre brime. On stede heora ƿǣron Nīƿes Sǣlandes ƿealda ȝesette be missenlīcum cynnum fuȝola (heora maniȝe sind fleohtlēase), crēopenda, and sceancƿyrma - heora maniȝ nēan sƿā ȝrēat sƿā mūs (seoh þæt ȝeƿrit be lopphāmum).

Feohƿendunȝ

Nīƿe Sǣland hafaþ nīƿlice, forðode feohƿendunȝe. His hēafodlic ūtbǣru ƿeorc sind eorþbiȝeness, ȝeardbiȝeness, fiscoþ, ƿudufellunȝ and ȝiƿitnesse cræft. Þǣr is ēacsƿā hƿæthƿeȝa hefiȝ landscēaƿinȝe ƿeorc. Þā scēaƿspella and ƿīna ƿeorc sind ȝeþōht ƿesan tōcumendu.

Siþþan 1984 habbaþ folȝiendu ȝeƿeald ƿorhten ȝrēate feohƿendunȝe efttimbrunȝe, andƿendende Nīƿe Sǣland from sƿīðe hāmcēapbeorȝendre and ȝefadodre feohƿendunȝe on lȳsdre, frēocēapunȝlicre feohƿendunȝ. Būton tīmum stranȝre ƿeaxunȝe in þǣm middelum 1980 ȝēarum and ǣrum 1990 ȝēarum, sōþ inȝanȝfēo habbaþ lytloden ƿiþ þāre 1980 ȝēara micelnessa, and medume ȝēarlic feohƿendunȝlic ȝeþunȝenness hafþ ȝebēon læsse þonne sēo þe ƿæs anbīdod and is sƿīðe ȝetrīƿende in micelum micelnessum tōfarena tō ætīcenne his fulle rīcisce forþbǣro.

Þæs andƿeardes Nīƿes Sǣlandes ȝeƿealdes feohƿendunȝlice endas sind staðolode on ǣre aƿendunȝe fram heora settinȝ onȝemanȝ þāra læssena dǣl þāra OECDlicena rīca tō mārum stede eft, sēcende frēocēapunȝlica foreƿearda, lytliende þā unȝelīcnessa betƿeox þǣm folcum, and timbriende "ȝeƿitnesse feohƿendunȝe."

Unȝelīce him on ǣrum tīenȝēarum, Nīƿe Sǣland hæfþ nū forƿierned cēapætēcenda hefiȝnessa, bēacniende forcēapætēcunȝ hæfþ ȝebēon ȝesett on āȝānum tīmum.

Nīƿe Sǣland is sƿīðe forþȝelanȝ on cēapunȝe — ānlīce in eorþbīȝenesse forþbǣru - tō healdenne ƿeaxunȝe, and hit hafaþ ȝebēon ȝeƿǣȝed fram ƿoruldƿīdum feohƿendunȝlicum forslǣƿunȝum and lytlunȝum ƿara cēapȝylda. Siþþan eorþbīȝenesse ūtbǣru sind sƿīðe ȝeƿǣȝda fram feohtācna ƿeorþ and ȝrēat dǣl brūcenda ƿara sind inbrōhta, ǣniȝa hƿeorfunȝa on ƿeoðe þæs Nīƿes Sǣlandes doleres habbaþ stranȝe ƿyrcunȝe ƿiþ his feohƿendunȝe.

In þǣm 2004 ȝēare hit underȝann tō ȝeondsmēaȝenne frēocēapunȝe ƿiþ Cīne, maciende hit ān þāra formena landa tō dōnne sƿā.

Under þǣm æfterrum 1980 ȝēarum , þæt Ȝeƿeald Nīƿes Sǣlandes cīepede maniȝ miclu cēapunȝe ȝeƿeorc, ȝe his feorsprecera ƿrǣd, ȝe his rōdƿeȝes endebyrdnesse, ȝe maniȝe ūtƿeorpsenderas, ȝe tū ȝyldhūs in rǣƿe nyttfēona cēpa. Þēah þæt Ȝeƿeald Nīƿes Sǣlandes ȝīet ȝeƿealdeþ hefiȝ tæl underȝinnunȝa, þā þe sind ætȝædere ȝecūða tō Rīcāȝena Underȝinnunȝa; hīe sind ȝeƿealdeda þurh unbefealdena dǣlnimunȝe ȝesetednessa sƿā ānstandenda underȝinnunȝa þe sind sculon ƿyrcan nyttlīce, sƿā sƿā ǣniȝ ānlēpiȝlīce āȝnu underȝinnunȝ. Missenlicu dǣl beorȝendre ȝelaȝunȝe staðolaþ underȝinnunȝa endas ac forƿiernaþ þæt dǣlnimendu ȝeƿeald hæbben ƿyrcen þā underȝinnunȝa ȝedæȝhƿamlīce. Ǣrendþeȝnunȝ, spearcaƿeorces ƿrǣdas, ūtƿeorpsendunȝe and feorrsīene brādƿeorpendas, ēacsƿā lǣcehūs and ōðer cēapunȝe underȝinnunȝa sind staðolod þus. Þā hēafodlican Rīces Þeȝnunȝa standaþ on ȝeƿealdes mearcum and þeȝnunȝum þā hēafodlīce arēdiaþ ȝeƿealdes ȝelǣstunȝe, rǣdes rǣd, laȝa ȝelǣstunȝ, and fērlica þeȝnunȝa.

Folcandȝiet

Hūhƿeȝa eahtiȝe hundoðan Nīƿes Sǣlandes folces sind of Europiscum lēodum cennede. Māorisca lēoda sind þæt ōðerlīce mǣste folc (14.7% Nīƿes Sǣlandes folces). Betƿeox þæs 1996 ȝēares and þæs 2001 ȝēares folctellunȝe, þæt tæl lēoda mid Asianiscum frumcynne (6.6% his lēoda) ƿearþ māre þonne þæt Seriscus Ȝārsecȝes Īeȝbūenda (6.5% his lēoda) (understand þæt sēo folctellunȝ lēt mann tō ƿrītenne maniȝe folcbendas). Sēo onfanȝenness Māoriscre līfƿīsan ȝīet ƿiexþ, ānlīce for þǣre nīƿancumnan īnlāde Māoriscre feorrsīne þeȝnunȝe.

Þā hēafodlican Crīstnan cirican sind sēo Ænȝlisce Cirice, sēo Ealdormanna Cirice, sēo Rōmanisce Cirice, and sēo Endebyrdnesse Cirice. Māre þonne þridde dǣl þæs folces ne stent mid ānre cirican.

Tīma

Nīƿes Sǣlandes Ȝeseted Tīma is tƿelfum stundu æforan Efenƿyrcende Ƿoruldƿīd Tīma (ȝehāten ēac tō sceortunȝe "UTC"). Betƿeox þǣm æftermestan Sunnandæȝe Hāliȝmōnaðes ǣlces ȝēares and þǣm formestan Sunnandæȝe Eostormōnaðes þæs folȝiendan ȝīeres brȳcþ Nīƿe Sǣland Dæȝes Lēohtes Settunȝe tīman.