Uirginiæ

Fram Wikipǣdian
(Edlǣded of Virginia)
For ōðrum brȳcum, sēo Uirginiæ (scīrung).
Uirginiæ
—  rīce þāra Geāndena Rīca American  —

Motto: Sic semper tyrannis, Virginia is for lovers
Ēacnama: Old Dominion, Mother of Presidents and the Mother of Statesmen


Land  Geānedu Rīcu America
Hēafodstōl Rīċemund, Virginia
Underfangennes in Gaderunge 25 Sēremōnaþ 1788
Ambihtlicu sprǣc Nīwenglisc sprǣc
Rīcesreccend Glenn Youngkin
Brādnes
• gerīm
• ƿæter

110,862 km²
7.68 %
Hīehþu 290 m
Hīehst ārǣrnes Mount Rogers
Niðemest ārǣrnes Westsæ
Lēodrǣden
• būend

8,631,393 būenda
Tīdgyrdel America/New_York
ISO 3166-2 US-VA
Webstede Webstede


Logo Wikimedia Commons Uirginiæ Commons
Þis cyþþubox hæfþ Wikidata wihta

Uirginiæ (Nīƿe Englisc: Virginia) is ān þāra frumra 13 rīca þāra Geānlǣhtra Rīca þe ongēan Brytta geƿealde ūpārās on þǣre American Oferƿeorpennesse. Hēo biþ gemǣnelice geteald tō dǣle þæs Sūðdǣles. His ambihtlica nama is þæt Gemǣngestrēon Uirginian; hēo is ān fēoƿer Gemǣngestrēona of þǣm fīftig Geānlǣhtum Rīcum.

Kentucky and Ƿestuirginiæ ƿǣron dǣlas Uirginiæ æt þǣre tīde þǣre staðelunge þāra Geānlǣhtra Rīca, ac se ǣrra ƿearþ underfangen in þā Geānlǣcunge sƿā sundorrīce in 1792 and se ōðer oþbærst of Uirginiæ in þǣm Americaniscan Ingefeohte.

Uirginiæ is gecƿeden "Foresittenda Mōdor" for þǣm þe ƿǣron mā U.S. Foresittendra (8) on þissum rīce geboren þonne on ǣnigum ōðrum. Fīf þāra ƿǣron geedcoren tō ōðerre ambihttīde: Georgius Hƿæsingatūn, Þomas Gefferson, Iames Mædeȳsūn, Iames Monroe, ond Ƿoodroƿ Ƿilson. Þā ōðre Uirginiānisce Foresittend sindon Ƿillames Heanrig Harrieson, Iohannes Tylier, ond Zachariah Taillour.

Stǣr[adiht | adiht fruman]

Betwēonan Gewīnlandisc folce wunigende on þǣre stōwe þe nū Uirginiæland is, wǣron þā Powhatan, Nottawæġ, Meherrin, Pohicæ, Monacan, Saponi, and Ceorauuī.

On ende þǣre 16th centurie þāra Engla ongunnon tō becuman Norðland Amerīcā, "Uirginiæ " wæs sēo noma þe Hlǣfdīg Elizabeth I of England (þe wæs gehāten sēo "Gemeowlige Hlǣfdīg" for þā þe hēo nǣfre nǣnne hūsbonde næfde) tō wiðencan þāre eallan stōwe þe þǣre 1584 fēran Þānes Walter Raleigh be þǣre nēowolcēast. Se Lunden Uirginiæland Scīrung wæs ġeworden sēo ǣresta þurh þæs cyninges ċartan þe gesceapen wæs on April 10, 1606. Hēo hrǣdlice fēondode þā ǣreste ǣcende Engliscan setlunge in þǣre Nīwan Wīsan þe wæs æt Gēmestūne on þǣre Uirginiæland Ġerēfaþēod on 1607. Hīo ǣfterlīc wæs hālgod on May 23, 1609.

Uirginiæ wæs gehāten his byname "Þæt Ēalda Rīce" fram Cyninge Charles II of England on þǣre ācennednes tīd æt þǣre Hwīle for þām þe hit gelēofode þā crūna bēon hālig wiðinnan þǣre Engliscan Cynewīsan Gēard on þǣre Engliscan Cynewīsan Gēardiscre Gūðe. Patrick Henry wæs sēo ǣresta Gerefa Uirginiælandes fram 1776 oð 1779, and ēft fram 1784 oð 1786. On June 12, 1776, se Uirginiæland Ġeþēod underfēng þone Uirginiæland Rīhtsǣd þæt wæs handgewitod fram Bill of Rights þe wæs æfterfērend tō þǣre Gemǣnan Rīces Gescōdnesse. On June 29, 1776, þæt gemynd þing underfēng ēac ā setnys þe gesētte Uirginiæland swā þæt hit wǣre gemǣneð þām Ċynewīse swīðe tōbryrd of þǣre Brintiscan Rīce. On 1790 begeondan Uirginiæland and Mǣrcland forgeafan land tō wyrcenne Distric of Columbia, ac on āne ċyninglican setnys fram 9. Hlūdmōnað 1846, þæt land þe fram Uirginiælande wæs forgifen, wæs ġeafniged, and nū is Arlingtonscīr and dǣl þǣre Cittie of Alexandria."

Uirginiæ is ān of þām lēodum þe of þǣre Þēodwīsan geswicon tō wīcennenne þone Gemyndrīce under þǣre Civil War. Þā þæt dyde, sume scīrunga wurdon ġetreoȝode swā Ƿestuirginiæ, sēo wæs ġebunden þurh þā Þā Unīedrīce Gemyndrīcē Rīce set 1870 Uirginiæland rǣdlice ġeǣned tō þǣre Þēodwīsan on January 26, 1870, æfter ānre fǣrlican tīde þǣre æfterwīgescipes mīlitiscan rīcere.

On January 13, 1990, Douglas Wilder wearþ sēo fruma Āfroamerices biscop ealles US rīces þæt tō þǣre Wīgescīpu þegnode, þā þā hē wæs gecoren tō Gerefan Uirginiælandes.

Wiðercweðu[adiht | adiht fruman]

Uirginiælandes ǣwisc hæfð leng bēon hēalden swā ān þā beteran ġewihteðelum on þǣre Gemǣnan Rīce mid manigfealdum innfeondum, þæt is, forþmǣt þā mīlitrīgan onwealdan gesamnodon on þǣre Hāmptūn Rodas stōwe, tæbaccu and hrēawena æcerbrēowung swā þēah swā swā þurh Sūþsið Uirginiæland, wǣre and ǣrende, and Norðerne Uirginiæland þǣre bēdhwǣlmbyrig tō þǣre rīciscan rīce and his bǣron. Mǣstes dǣles Uirginiæland is on innan 11 Mǣþlīce Gereordnes Būm.

Gelyfedǣd[adiht | adiht fruman]

Þā gelyfetdǣda gegēara Uirginiælandburga sind:

  • Protestanctēaw – 74%
  • Rōmānisc Crīsten – 12%
  • Ōðer Crīsten – 2%
  • Ōðer lēohtwīgendōm – 2%
  • Unlēohtwīgend – 7%

Þā þrīo mǣstan Protestanctēawas on Uirginiæ: Baptisc (31% þæs gesāmnyssan landes folces), Mǣðodisc (13%), Presbiterisc (4%).

Miscegenlīc ġecwissnes[adiht | adiht fruman]

Uirginiæland is sēo lǣsta ǣ on þǣre landes cyneƿises, þā on 1916, þæt heora yrðlinges stefna wæs tō dǣlan.

Ōðere stedas[adiht | adiht fruman]

Þā sind ēac stedas þe hāttaþ Uirginiæ þāra Rica Illinois and Minnesota: sēo

Ūtanƿearde bindas[adiht | adiht fruman]

Uirginiæ
Hēafodstōl Rīċemund
Byrig

AlæcsandrigBrycgstoƿBȳnafistaCeorlettesbyrgCeosapēacColōnushiehþuCoppingtūnDanbyrgEmgporiaFægerfæxFeallanesciriceFrankeleinFreoðericbyrgGǣleaxHamƿicHærisunbyrgHopianƿelLeaxingatūnLinċbyrgMǣnasseMǣnassepærcMǣrtenesburhNīƿeportnīƿesNorþfolcNorþtūnPetrusburhPocosinPortesmuðaRædfordRīċemundRōƿrenocSælemStāntūnSūþfolcUirginiestrondǷyrhtƿægnesburhǷillamesbyrgǷintanceaster

Tūnas

AccomacÆbbandunÆþelbeorhtaUppfeorhgesihðElmhurstAppalǣceāAppematoccsAsċelandBēdesfordBellehæfenBeriġeburhMicilstāngappeBlæcesbyrgBlæcstān • Bloxom • Blewefeld • Boones Mill • Bowling Green • Boyce • Boydton • Boykins • Branchville • Brycgƿæter • Broadway • Brōdnaccs • Brookneal • Buchanan • Burkeville • Cape Charles • Capron • Cedar Bluff • Charlotte Court House • HuntaþceasterCetham • Cheriton • Chilhowie • Chincoteague • Crīstenesbyrg • Claremont • Clarksville • Cleveland • Cliftūn • Clifton Forge • Clinchco • Clinchport • Clintwood • Coeburn • Colōnustrand • Courtland

Scīra

AccomæcÆlbeormearlÆllegænigÆmelyaÆlfrēdingtūnApomatacsBæþBēdesfordBlandBotetorhtBrūnsƿīcBūcananBuccingahāmCambealCeorlīnCeorolĊearlceasterCeorletteCeasterfeldClercCragCōlepeaporCumbralandCyng GeorgiusCyng ond CƿēnCyng ǷillameDunnƿududigĒastseaxanElmhyrstEorl ĒadƿeardEoforƿicEorl GeorgiusEorl ǷillameĒostreFægerfæxFācƿierFlēodFlēouannaFrankeleinFreoðericGilesGlēaƿċeasterGuicheGrægsonGrœ̄neGrœ̄nebyrgHāliġfeaxHānuferHēnriċusHenrigHeahlondHlūddūnHræpahancgnocHrocainghāmHƿæsingatūnIaccobusceasterLonċeasterLeaLuisæLūneburhMædisonMatheusMæcclanbyrgMiddelseaxanMuntgumniNellssonNiƿecentNorþhamƿicsċīrNorþhymbralandNottaƿegOryngesċīrPæcgPætricPyttaƿudulandPōƿatānPulāsceRīċemundRīcheardssonRōƿrenocRoccbrycgRusælScottaScænanedāgSmiþSuþhamƿicSpotsƿudulandStæffordSūþriġeSuþseaxeTaseƿelǷareynǷestmōrlandǷihtīegǷīsǷiþþe

Regyounes

Allegheny Mountains Atlantic Coastal Plain Blue Ridge Chesapeake Bay Cumberland Mountains Delmarva Peninsula Eastern Shore Hampton Roads Middle Peninsula Northern Neck Northern Virginia Piedmont Ridge-and-Valley Appalachians Shenandoah Valley South Hampton Roads Southside Southwest Virginia Tennessee Valley Tidewater Tri-Cities Virginia Peninsula Western Virginia

 Geānedu Rīcu American
Rīcu AlabamaArcǣnsaĀrrisonaCǣnsasCaliforniaCentuccīgColoradoConnecticutDelaƿareĒalascæFloridaGeorgiaGnebrāscaGnefadaHaƿaiiHƿæsingatūnHƿīomingeIdahoIllinoisIndiǣnaIoƿaLouisiānaMaineMarianlandMassachusettsMicigānMinnesotaMississippiMisseōraMontǣnaNīƿe CēsarēaNīƿe EoforƿīcNīƿe MexicoNīƿu HāmtūnscīrNorþcarolīnaNorþdacotaOhioOclahomaOrēgūnPennsyluanieRhode ĪegSūþcarolīnaSūþdacotaTennesīegTexasUermonteUirginiæUtahǷestuirginiæǷisconsin
Þoftscipes Scīr Columbie scīr
Īeglice landscipas Americānisc SamoaBæceres īegCyngman sǣhrycgGuamHōhlandes īegIaruises īegĪega of IdesumIohanneses tūn atollMidƿeg atollNauassa īegNorþerne Māriana ĪeglandPalmyra atollPortrīcheardǷacan īeg