Ælfwine Langbearda Cyning

Fram Wikipǣdian
(Edlǣded of Ælfwine)
Ælfƿine
Langbearda Cyning
Cynedom 560 oþþe 565 – 572
Foregenga Eadƿine
Æftergenga Clef
Bryd Hloðsƿið
Hrosmunda
Bearn Ælfsƿið
Hus Geatingas
Fæder Eadƿine
Modor Hroðliðe
Geboren 530, 526
unknown value
Deaþ 28 Searmonað 572
Æfastnes Arianisc Cirice


Ælfƿine Eadƿining, eac hatte Alboin, ƿæs se cyning þāra Langbearda in þǣm 560 oþþe 565 geare oþ 572. Eadƿine ƿæs his fæder and foregenga.

Fæder Ricedom[adiht | adiht fruman]

Langbeardas ƿeold Ƿacca ƿondrodon into Pannonum, utnyttende Eastgotena ƿacnesse æfter Þeodrices deaþe. Ƿealdhere Ƿaccan sunu æftergengde his fæder in geare 540, and dīeġde in 546. Eadƿine Ælfƿines fæder, hƿilum Ƿealdheres rixiende, grap cyningscipe. Se Leðinga hus hæfþ gefeallen, se Geatinga hus (Ælfƿines) hæfþ gerisen.[1]

Ælfƿine ƿæs geboren ymbe 530s in Pannonum.[2] He ƿæs Eadƿines and Hroðliþes bearn and ƿæs hæþnum geræred gelicne his fæder. He toc Hloðhere Francena Cyninges dohtor Hloðsƿið forma bryde beon, to gelīcienne Eastromanisc and Francisc anƿeald. Ælfƿine fyrest gaderode hreþ ƿigende mid Gifðum æt Beadƿe Osfeldum, hƿanon Gifða æþeling Þyrsmod Þyrssƿiþing he slog.


Pannonum Ricedom[adiht | adiht fruman]

Ælfƿine æftergengde Eadƿine for Eadƿines deaþe be gearum 560 oþþe 565 tƿeonum.[3] In þæm geare 565, Gifðum ƿeold Cynemund Þyrssƿiþing he feaht. Þæs Gifðas Eastromanisc hulpon, for þy þe Sirmaland Cynemund hæfde geheht Eastromum. Beaduhere Heretogan Iustinus II sende, mid Cynemundum sigorodon Ælfƿines Langbeardas.[3][4][5][6][7]

Bageane I Pannonæƿara Cyninge Ælfƿine gesohte ƿealdheape. Bagean forscraf steape ceap: teoþa Langbearda cy, healfe ealle reaf, and ealle Gifða land. Cynemund tosamne losode Eastromanisc helpe for þy þe gehat ofgeaf Sirmaland ne he gelæstan.

In geare 567, se ƿealdheap onreson Gifðas. Ælfƿine norþƿest oferfeoll, Pannonæƿare norþeast oferfeollon. Cynemund foresohte hindriende Langbeardas and Pannonæƿare fegenne. Þa Gifðas ƿæron sigeleas, and Cynemund ƿæs geslægen. Upon hereheapes sige and æfter Pannonæƿara onræse, Gifðas ƿæron nan mara. Ælfƿine feng Hrosmundan Cynemunde dohtor, ƿealdan hire sƿa man ofer ƿife, sƿa husbonda ofer bryde, sƿa mæster ofer þeoƿe. Beforan 568, Hloðsƿið Ælfƿines forma bryd diegde, sƿa Hrosmunda ƿæs his oþer. Cynemunde heafodban cælice Ælfƿine ƿorhte.

Siþfæt into Italum[adiht | adiht fruman]

Ælfƿines beadu mid Gifðum ƿæs ƿuldorspedig ac ƿac he ƿæs gelæfed. Þryþsƿiþ ƿæron þa Æƿare hƿa þreatian begann þa Langbeardas.[8] Geþrang micel gaderode he, Langbardum mare þonne. Com here 20,000 Seaxan, com Eorulas, com Sƿæfas, com Gifðas, Þyringas, Pulgaras, Sarmatafolc, sum Romane, and sum Eastgotan; Italisc land and ead ealle gehaten. Geƿacod Italie ƿæs æfter Gotan Guþe (535–554), Iustinianes Ƿole, and Þriheafodstride be Cealcedonum and Un-Cealcedonum tƿeonum.[9] Þa Seaxan ƿæron gafolgieldan þæs Sigebeorhtes I sƿa ƿærscinlice Langbearda siþ Francas tyhtenne.[10] Micelnes ƿandrere is gecnāƿen ac gerecenod be ymbe 100,000 oþ 300,000 tƿeonum.

Ælfƿine sƿiþde ƿealdheap mid Pannonæƿarum ƿeardian bæc Langbearda fram Eastromum. Æƿare Pannonia geƿunnon þa hƿile þe gehehton he ƿighelpe scolden þa Langbeardas þearfigen. Scolden Langbeardas losigen Italie-guþ 200 gearum ƿiþinnan, hie aliefed heora ealdhamland æftersona. Se landplega ƿæs cræftig and spedig.


Langbeardna rice under Ælfƿinan ymbe 572

Fruman[adiht | adiht fruman]

  1. Jarnut 1995, pp. 16–18
  2. Martindale 1992, s.v. Alboin, pp. 38–40
  3. 3.0 3.1 Bertolini 1960, pp. 34–38.
  4. Pohl 1997, p. 96
  5. Rovagnati 2003, p. 30
  6. Jarnut 1995, p. 22
  7. Martindale 1992, s.v. Baduarius (2), pp. 64–65
  8. Jarnut 1995, p. 29
  9. Christie 1998, p. 60
  10. Schutz 2002, p. 82