Jump to content

Tutonisċ

Fram Wikipǣdian

Page Module:Infobox/styles.css has no content.Bysen:Short description Bysen:Infobox language

Tutonish (eac gehāten Teutonish, Teutonik, Allteutonish, Altutonish, Alteutonik, Nu Teutonish, Niu Teutonish, oþþe Neuteutonish) is gesceapen sprǣc gesceapen be Elias Molee. He on hit weorcode fela winttra, and he hit fereode manige sīða, on 1906 under þǣre naman nu teutonish, on 1911 under þǣre naman altutonish and on 1915 under þǣre naman alteutonik. Hit is ġecūð tō bēonne sēo ǣrreste Eall-Þēodisc sprǣc.

On hihtes gewyrce, Molee wæs clǣne onwended be Giuseppe Peano ac cēas tō wyrcenne sprǣc for mannum gebūned on þēodiscum wyrtum ine stede Lǣdeniscra. Hūhwega, he gesceop "betweox-Lǣdenisc" fadunge his sprǣce tō brūcenne betweox Lǣdenisc-spreccendum mannum swā wel.

Þā Fēower Grēatu Laga (Alteutonik, 1915)

[adihtan | adihtan fruman]

Molee tācnaþ tō sumum lagum þe his weorc stent on.

1. lag

Sēo ēaþe þǣre onwundrunge dǣde is swā strang on mǣþe tō þǣre rīman þāra sīða þe þā word and þā hatunga wǣron geþēoded on gemynde. (Herbert Spencer); Eallu þēodisc cildru habbaþ gehyred þā ānan wætas earm and bān; þanon armbone wære onwundrigendre þonne þæt Lædenisce missenlīce humerus.

2. lag

Se māra mōdcræft þe is þearf tō ġeliþenne þā word, þǣs lǣssa mōdcræft is belēfen for þǣm hatungum þe þǣrinne sind.

3. lag

Sprǣc scyle fēran fram þǣm cūðan tō þǣm uncūðan.

4. lag

Sprǣc scyle fēran fram þǣm anfealdan tō þǣm manigfealdan.

Innweard his weorca Molee oft āhþ þæt rūmlic gesceapen sprǣc strīce scolde bēon "selvklar" (sēolf-tāciende) and ānfeald.

Āgniunga

[adihtan | adihtan fruman]

Tutonish hæfde ānfealde stefnwīse swēġunge, ānfealdne stæfcræft gebūned on þǣm Engliscan stæfcræfte ("Fīftēne rūna") and ānfealdne rīmcræft, wiðūtan mikilum stafum. Sēo "Þēodisce" fadung wordhoard wæs getimbrod on wyrtum genumen fram Englisc, Niðerlēodisc, Þēodisc and Norðmanniscum sprǣcum, hwonne sēo "Lǣdenisce" fadung wordhoard wæs mǣst getimbrod on Lǣdene and Lǣdeniscum sprǣcum.

Frēo ǣht (Copyleft)

[adihtan | adihtan fruman]

Alteutonik, 1915, sīðe 38, nemnede copyleft "kein ferfasero rekt"; "nur to erwana e ferfasr" (ānigne āuthor is þearf tō nemnne).

Louis Couturat and Léopold Leau āwrīton, on heora Histoire de la langue universelle, naht swā blīðe ymbe Tutonish:

Būtan wītunge þæs weorces Mannes Molee, hē sceolþ lȳfan ūs tō mearcianne þæt hē is āwezen be þȳhtum absolutlīce wiðsætendum tō manniscum and wīsdōmlicum mǣðum þǣre weltlican sprǣce and tō nīþerunge geīehtod on hire.

Bysen:Cleanup section

Sēo Þēodisce fadung (Tutonish 1901, N(i)u Teutonish 1906, Alteutonik cca.) þæs Drihten Bēn

vio fadr hu bi in himl; holirn be dauo nam; dauo reich kom; dauo vil be dun an erd, als it bi in himl; giv vi dis dag vio dagli bred; en fergiv vi vio shulds, als vi fergiv vio shulders; en lied vi nit inzu fersieku but frie vi fon ievl. let so bi.

Sēo Lǣdenisce fadung þæs Drihten Bēn

Nuo padr, ki bi in siel, sanktirn bi tuo nom, tuo regnu ven, tuo vol bi fasn sur ter kom in siel; don nu hoy nuo diali pan; et pardon nu nuo debits, kom nu pardon nuo debitors; et induk nu non in tentu ma delivr nu de mal.

Tæl fram ānum tō tīenum (be Alteutonik, 1915)
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
ein tvo tri fir fem seks syv ot ni ti
Þā fruman Tutonish – e urspringe ov teutonik

elias molee, e ferfasr ov teutonik isn (war) gebärn 3a einam (januari) 1845 ov eltera, wer komen fon norvegia to 1 platz 30 kilometra fon e stad ov milwaukee ... ale nakbara havn file kinda, wer kanen nur spreka sine eigena teutonike moderspraka. Elias Molee, se āuthor tutonish, wæs acenned on Æfterra Gēola 3, 1845, tō eldum þe fērdon fram Norþwege, on stowe 30 kīlometera fram Milwaukee ... on eallum sūnrūman wǣron manige oðru cild þe ānlice sprǣcon heora āgne þēodisc mōdorþēod.

Sumu cwide
dau shal not baer falsh vitnesu gegn dauo nabor. "Þū ne scalt bēoran lēas gewitnes wiþ þīnne nēahgebūr."
ein union spiek, makn up ov deuch, english, skandinavish and hollandi, for to agenfererein al tutonish folka into ein spiek mitin feivti jiera.

Sēo ēac

[adihtan | adihtan fruman]
  • Molee, Elias:
    • Bēn for ǣnre Americaniscan sprǣce, oþþe Þēodisc-Englisc. Chicago, 1888.
    • "Þēodisc Englisc". Bristol [S.D.] Bristol news print., 1889. 64 s. 21 cm.
    • Clǣne Seaxisc Englisc. Chicago & New York, 1890.
    • Tutonish oþþe Englisc-Þēodisc Gesamnung Sprǣc. Chicago, Scroll Publishing Company, 1902. 206 s., 16 cm.
    • "Nu Tutonish, ǣn Weltlic Gesamnung Sprǣc"; Tacoma, 1906.
    • "Tutonish, ǣn weltlic gesamnung sprǣc", London, K. Paul, Trench, Trubner & co., ltd, 1908. 48 s. 22 cm.
    • "Tutonish, et internationalt faellessprog under angelsaksisk ledelse"; Kristiania, Tutonish forlag, i hovedkommission hos H. M. Lund [1909] 44 s. illus. 22 cm.
    • "Tutonish; ǣn Þēodisc weltlic sprǣc", Tacoma, Washington, U. S., E. Molee [c. 1961] 9 s. illus. 15 cm.

Ūtanweard hlyncas

[adihtan | adihtan fruman]

Bysen:Sister project links

Lua error in Module:Authority_control at line 229: attempt to call field 'getCatForId' (a nil value). Bysen:Constructed languages