Inderawuda

Fram Wikipǣdian
Inderawuda
Bæceringmet
TA035399
Tælmet
Scir: Eoferwicscīr
Feorrspreca forerim: 01482
Ærendrun: HU17
Stowlicu toþegnung
Læppa: East Riding of Yorkshire

Beferlāc ēac Inderawuda (Niwenglisc: Beverley) is ċēaptūn and mynsterċēaptūn and burgsċipe on þæm East Þriding on Englum. Sē sċīrtūn on þæm East Þriding, hē hæfþ 30,587 buend and liġþ 27 mīla (43 km) sūþ-ēast of Eoforwīce and 9 mīla (14 km) norþ-west of Hule. Sē tūn is ġecnāwen for Beferlācmynster, Beferlācwestwudu, Norþsteng (15þa ieldu ġeat), Sēo Ċiriċe of Hālġe Marīa and Beferlācrinnanban.

Norþanhymbrisċ and Wīċing Ieldu[adiht | adiht fruman]

Inne Beferlācmynster, grundweallstōw of Beferlāce

Þā fruman of Inderawuda weorþaþ on þǣre seofoþan ieldu ġefunden, þonne se Angelcyningdōm Norþanhymbra wæs. Þæt fyreste ġetimbre on þǣm stede, þe æt þisse tīde Inderawuda hēht (mǣnþ: on þǣm wuda þæs weres of Deira), wæs cristnu ċiriċe ġehālgod for Hālga Iōhannes sē Godspellere. Hit wæs ġestaþolod of Bisċop of Eoforwīce, þe lator wearþ ġecnāwen swā Iōhannes of Inderawuda, þe æfter maniġ, hæfde wundru on his tīddæġe ġefremed, and wearþ æfter swā hālgan ġeweorþod. Ymb þā tīde 850, se nīwārǣred mynster wearþ efestlīċe forlǣten; stǣrleorneras belīefaþ þone intingan wæs þā infare þǣre Grēatan Hǣþnan Fierde of wīċingum, þe hæfdon Englaland ġeondswōgen and Norþmennisċ Eoforwīc on þǣm stede Eoforwīce ġestaþolod. Hūru ēoc sē þeodsċipe on þǣre tēoþan ieldu, for lēode þe ġecumen hæfdon, swā þæt hīe weorþiġen þone Hālgan, Iōhannes of Inderawuda.

Ǣr þām Ġefeohte of Brunanbyrġ, mihtlīċe ġeleġen fierr norþ þonne Beferlāc, sōhte sē Angelcyning þæs tīman Æðelstān Inderawuda, hē ġebæd ealle niht and seah ġesihþe, þe him sæġde, þæt hē wolde siġefæst wesan: on wrixle healp hē þām tūne miċellīċe tō lēodenne. Se tūnnama wæs on 10þa ieldu Beferlāc ednemned; in forwīsung þām nīlandum of befra on Hulīe þæs tīman. Beferlāc fulfēold swā ċēapmiddel, þe forþbær wefenclāþas, leþer and hyrnenu þing.

Normenn and Þā Middelan Ieldu[adiht | adiht fruman]

Beferlāc Ġieldheall

Æfter þǣre Normandisċan Oferwinnunge samnodon maniġ elfærelderas on Beferlāc æfter hīe þā spell wundra ġehīerdon, þe wǣron ġeworht of þām tūnstaþoliende, Iohannes. Nān þȳ lǣs, miċele þām Norþe of Englalande āwearp Normanregol, and sōhte Wīċingregol edstaþolian. Tūnas on Eoforwīcsċīre wǣron dilegodon of Normannum on wrexle, mid þǣre Norþherġunge; ac Beferlāc wæs sparodon, æfter þā Normenn ġeāscodon þæt hāliġe stǣr þæs tūnes.

On 12ta ieldu fulfēold Beferlāc fram setlunge of maniġfeald þūsend, tō wīdum tūne, þām strehte fram þām Norþsteng tō þām Bæċe on ġelenġedum biliþe, hit wæs betogen on 1122 Burhstandung of Þōrstān. Weorcsumhād grēow fierr. Beferlāc synderlīce ġemangode wulle mid þām tūnum þāra nēolra landa, þām clāþ worhton. Sē tūn þrōwode on 1188 miċel fȳr, þæt dilegode ġetælful hūs, and derede Beferlācmynstre.

Racu ārās betwēonum stōwlīċe feormeras and þone arċebisċop onġemang þā 13þan ielde, be landriht; æfter þām tūnfolcum ġemanodon cynespyriġung, se arċebisċop ġeīewde þām tūnfolcum lǣswe and æfesne on þām Westwuda and ōþrum stōwum.

Onġemang þā 14þa ielde āfandode Englaland hungorhwīla, þā wǣron ġetēod of earmum wederrǣdennum, þām croppan dilegodon. Þǣr wæs ōþre landeswīdne hremminga, swā sē Blæc Dēaþ, sē Hundredġēar Ġewinn and sēo grēate Rīsung. Ac, Beferlāc þurhwunode sīne weaxnesse: and be 1377, hæfde tēoþa mǣstan tūn ġeworden.