Toscead betweox fadungum "Strȳta"

Fram Wikipǣdian
Content deleted Content added
ly r2.7.1) (Robot onhweorfung: gd:Struth (eun)
ly r2.5.4) (Robot ēcung: sn:Mhou (shiri)
Líne 127: Líne 127:
[[sk:Pštros dvojprstý]]
[[sk:Pštros dvojprstý]]
[[sl:Noj]]
[[sl:Noj]]
[[sn:Mhou (shiri)]]
[[so:Goronyo]]
[[so:Goronyo]]
[[sr:Ној]]
[[sr:Ној]]

Edniwung fram 10:44, 22 Winterfylleð 2011

Strȳta

Rīce:Animalia
Stefn:Chordata
Flocc:Aves
Hād:Struthioniformes
Cnēoris:Struthionidae
Cnōsl:Struthio
Cynn:camelus
Twinemniendlic Nama
Struthio camelus
Linnaeus, 1758

Se strȳta (Struthio camelus) is se micelosta lifigenda fugol; hē is mǣstum 2.5ra metera hēah (8 fōta). Hē hæfþ lang hals and lange sceancan, is flihtlēas, and cann rinan swā swift swā 65 þm/h (40 mīla ǣlcre stunde). Wuniende on wēsten on Affrice, hit is rǣred ofer eallre þǣre worulde.

Bodiglicu āscrīfung

Werlice strȳtan sind mǣst 155 þūsenda grama on wihte and sind micelran þonne wīf. Þā feðera weaxenra wera sind oftost swearta, būton heora sumum, þe sind hwīta be þǣm fiðerum and tægle. Wīf and geonge weras sind grǣgbrūne, mid lȳt hwītes.

Þā weras brūcaþ þā smalan swæþlican feðera on tēamwæfersīnum. Hīe cunnon ēac giefan sceadu þǣm briddbearnum. Þā feðera sind sōfta and wel ungelīca þǣm stīðum lyftrīdendum feðerum flēogendra fugola. Hīe wyrcaþ tō hātbeorgum. Þǣr sind clāwa on twǣm þāra fiðeres fingera.

Þā strangan scancan nabbaþ feðera. Se fugol stent on twǣm tām, mid þǣm māran tān þe is gelīc hōfe. Þis is ārēdung þe is ānlīce stȳtena ongemang fugla and þyncþ tō helpenne in swiftre iernunge.

Þā strȳtena ēagan mid heora þiccum, sweartum ēaghǣrum sind þā micelostan ēagan ongemang eallra libbendra landwuniendra dēora; ānlīce hwalas habbaþ māran.

Endebyrdnesse settunge and brǣdung

Strȳtan standaþ mid þǣm botmbānlēasum fugolum; ōðere agyldan þisses hringes sind Wīnlendisce strȳtan, Australianisce strȳtan, hēafodbānstrȳtan and se mǣsta fugol ǣfre, nū ācwolen, Elpfugolas. Strȳtan sind þā ānan geglidan hira hīredes, Struthionidae.

Strȳtan gelimpaþ gecyndelīce on þǣm græslandum and healfwēstenum Affrice, ge benorðan ge besūðan þǣre midbeltiscan wudustōwe. Fīfe undercynn magon geset gesundrod wesan:

  • S. c. australis in Sūþafrice
  • S. c. camelus in norðernre Affrice
  • S. c. massaicus in ēasternre Africe
  • S. c. molybdophanes in Sedlingalande, norðernre Cenie and Somalie
  • S. c. syriacus in þǣm Middelan Ēastan, nū forcwolen.
Hēafod strȳtan

Gebǣre

Strȳtan wuniaþ on aswīfendum floccum þe standaþ on fram 5 oþ 50 dēorum þā þe oft faraþ ægædere mid ōðrum grasiendum dēorum swelce līnfāghors oþþe ēaddēor. Hīe oftost etaþ sǣd and and ōðerne wyrttimber; hwīlum ēac etaþ hīe dēorflǣsc swelce græstapan. Lēas tōða swelgaþ hīe papolstānas þā helpiaþ tō grindenne þā ǣt in þǣm grēotbūce. Hīe cunnon lifigan lēas wæteres langne tīman, ānlīce wesende andstanden be þǣm wǣtan on þǣm gemoltenum plantum. Hūru, him līcaþ wæter and hīe oft bæðiaþ.

Andefen heora scearpre ēagenagesihþe and hīerunge cunnon hīe fēlan hergienddēor swelce lēon feor onweg.

In folclicum spellum is se strȳta wīde gecūþ for þǣra behȳdunge his hēafdes on sande andefen þǣm ǣrostum tācnum plēos. Þǣr nabbaþ gebēon nān gewritna gesihþa þisses gebǣres. Hūru, þǣr hī licgaþ on grunde and behȳdaþ selfe fram hergienddēorum, þā fuglas sind gecūþe tō lecgenne heora hēafod and hals andefen þæs grundes. Þǣr hīe sind þrēatode iernaþ strȳtan onweg, ac hīe cunnon ēac þearle gewyrdlian mid sporplættum fram heora mihtigum sceancum.

Geþoftung

Strȳtan weorðaþ hǣmedlīce geþungen þǣr hīe sind 2 oþ 4 wintera. Þæt tēamlice weorc is missenlic betweox missenlicum landstedum. Landmearcbeorgende weras sculon gewunelīce brūcan hwisperunga and ōðre swēgas tō feohtenne for wīfhorde fram 2 oþ 5 wīfa. Hē sceal geþoftian wiþ ān oferwealdende wīf and hǣman mid heora eallum. Þæt wīf abegeþ on þone grund and is astigen behindan fram þǣm were. Þā wīf sculon lecgan heora wæstmbǣr ǣgra in ānfeald gemōtdǣled nest, ānfealdlic hol gescrepen in grund and nēan fram 30 oþ 60 hundoðena metera dēop. Strȳtena ǣgru magon wesan weged 1.3 þūsenda gramma and sing þā grēatostan ongemang eallra ǣgra. Þæt nest mæg befōn fram 15 oþ 60 ǣgra. Þā ǣgru sind betȳndu fram þǣm wīfum on dæge and fram þǣm were tō nihte, þe notaþ þā missenlican blēo þāra tweora gecynda tō belīfenne hȳddu fram hergienddēorum. Þā briddas forþcumaþ æfter nēan fram 35 oþ 45 daga. Gewunelīce sceal se wer betȳnan þā nestlingas.

Strȳtan libbaþ oþ þā ielde hūhwega fram 30 oþ 70 gēara.

Ūtanwearde bendas

Fruman

Bysen:Link FA