Stēamwægn

Fram Wikipǣdian
(Edlǣded of Stēamƿæȝn)
1912 Stanley Steamer stēamƿægn

Stēamƿægn is selffērend þe nimþ his mihte fram stēame.

Searucræft[adiht | adiht fruman]

Stēammihta is ūtƿeard gelīegendmihta, ne inƿeard. Þēah gæsolīngemihtode ƿægnas habbaþ hǣtecræftfulness 15 - 30%, ǣror stēamƿægnas hæfdon efne healf þisses cræftfulnesse. Grēat fremfulnes ūtƿeard gelīegendmihta biþ feaƿe carbon monoxide, nitrogen oxide, and unbærned carbon in þǣm disme, þus āfȳlðe forcierrende.

Ǣror stēamƿægnas, hƿonne hīe fulƿeþring hæfdon, mæg him man handhƿīle drīfan mid hēam hreadinge. Ac hīe þurfdon mā þonne minut tō styrtenne fram ceald bēonde, ēac tīd tō bringenne þone bærna tō fremmendehǣte. For his āstyntende, man macede handhƿīlsīeðas, þe hæteþ lǣssre ƿæterandefne þæt ƿægn tō styrtenne, and for Doblum ƿægnum, þā dieselbærnas tō gelīegenne.

Stēamƿægn þæs ǣror 20e gēarhundred[adiht | adiht fruman]

Stanley Steamer[adiht | adiht fruman]

Mihtelic se betstcūþ and betstcīepend stēamƿægn ƿæs Stanley Steamer, macod fram 1896 oþ 1924. Betƿēonan 1899 and 1905, Stanley ūtcēapede ealle gæsolīnmihtode ƿægnas, and ƿæs ōðerbetst tō efne Columbia Electric in þǣm G.R. Hit breac smæl fȳrpīpesīeða tō gemægnne tƿinnafremmende tū-fȳrþyrel mihta. Forþǣm þe grēatum spinmihte þe hæfde hit on eallum mihtasƿiftnesum, man tīegede þone mihte þæs stēamƿægnes eallrihte tō þǣre bæceaxle, būton þearfende grāpe oþþe mænigfealde sƿiftfulnes gearƿebox. Oþ 1914, Stanley stēamƿægnas ūtblēoƿ hiere dism eallrihte intō þǣre lyfte, and þurfdon lōme eftfyllendas þæs ƿæterfæt; æfter 1914, ealle Stanleys hæfdon condenser þe hiere ƿæteressunge āþynnede.

In 1906, Stanley stēamƿægn bræc þā landsƿiftnesgemynde, þe Fred Marriot drāf, æt 127 mīla ǣlc stund æt Ormond Strande, Floridan.

Doble Steam Car[adiht | adiht fruman]

Man fandodon tō bringenne tō þǣre cēapstōƿe mā gelyfed stēamƿægnas, se grēatost bēonde Doble stēamƿægn, þe scortaþ styrttīd mid sƿīðe cræftful ānpīpe stēammaca þe hæteþ lǣssre ƿæterandefne, and sƿīðlicum selfƿyrhtende bærnes and ƿæterfēdgeƿealdes. Be 1924, man meahte Dobles stēamƿægnas styrtan fram ceald bēonde mid þǣm ƿend cæges, and hine drīfan in lǣs þonne 40 secondas.

Geƿritu[adiht | adiht fruman]

  • Rauck, Max J. B.: Cugnot, 1769–1969: der Urahn unseres Autos fuhr vor 200 Jahren. München: Münchener Zeitungsverlag 1969.
  • Bruno Jacomy, Annie-Claude Martin: Le Chariot à feu de M. Cugnot, Paris, 1992, Nathan/Musée national des techniques, ISBN 2-09-204538-5.
  • Louis Andre: Le Premier accident automobile de l'histoire , in La Revue du Musée des arts et métiers, 1993, Numéro 2, p 44-46
  • B. Roes: L'Agriculture à toute vapeur : le monde fascinant des tracteurs à vapeur et des locomobiles hier et aujourd'hui, DT media, 2002, ISBN 0-86111-127-3